Debatt rasism_1

Published on mars 12th, 2012 | by Isabella Andersson

0

Ny utredning om rasism och främlingsfientlighet

Debatten om rasism pågår ständigt i våra medier. Förra året kom frågan om rasismens konsekvenser att aktualiseras genom massakern på Utöya. Förutom det rasistiska våldet och de främlingsfientliga organisationer som finns i Sverige och i Europa finns rasistiska och diskriminerande mekanismer i samhällets strukturer. Här finns det stora kunskapsluckor. Det handlar framför allt om människors egna upplevelser. I debatten om rasism tycks det finnas en misstro mot människors egna upplevelser av kränkningar och rasism. Därför har Ungdom Mot Rasism tillsatt en skuggutredning till den av Bengt Westerberg ledda statliga utredningen, för att utreda människors egna upplevelser av rasism.

Rasismen drabbar alla – ung som gammal. Unga är dock väldigt exponerade och oskyddade, det handlar både om att utsättas för rasistiska kränkningar som för den rasistiska propagandan. Det är framför allt på Internet en stor del av det rasistiska och främlingsfientliga hatet förekommer, då handlar det ofta om sociala medier. Sociala medier drar till sig många unga användare.

Det är framför allt på Internet en stor del av det rasistiska och främlingsfientliga hatet förekommer, då handlar det ofta om sociala medier. Sociala medier drar till sig många unga användare.

I skolan riskerar också många unga att utsättas för rasistiska trakasserier och påhopp. En studie från Skolverket om diskriminering, trakasserier och kränkningar visar att de rådande normerna är det som styr det mesta i skolan som handlar om socialiseringsprocesser, vilket innebär att de som uppfattas som avvikande från normerna riskerar att utsättas för verbala och fysiska trakasserier.

Skolan var det sista området att lagstiftas om när det gäller kränkande behandling och diskriminering. Skolan har uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor och motverka trakasserier. I det ingår att upprätta likabehandlingsplaner på skolorna. Ungdom mot Rasism tog 2010 fram en studie om rasism i skolan som visade att de det var få av de tillfrågade som hade någon kunskap om likabehandlingsarbetet i sina skolor. De tillfrågade eleverna tyckte inte heller att skolorna arbetade särskilt mycket inom det område och att arbetet borde utvecklas. Liknande resultat visar Skolverkets och Skolinspektionens granskningar.

Vi välkomnar regeringens utredning om rasism och främlingsfientlighet ledd av Bengt
Westerberg. Det är en mycket omfattande utredning och inkluderar flera aspekter av rasism
och intolerans, däribland en kunskapssammanställning om rasism i skolan och hur man kan
bemöta fenomenet där. Utredningen har ett specifikt fokus på främlingsfientliga attityder och
vilka faktorer som ligger bakom. Däremot saknas ett specifikt upplevelseperspektiv i utredningen.
Detta är problematiskt.

Det finns en kunskapsmässig lucka när det gäller människors egna upplevelser av rasism
och främlingsfientlighet inte minst i skolmiljön. Vi vet att många är utsatta men känner inte
till omfattning och hur. Vi vet mer om intolerans än utsatthet. Mycket resurser har satsats
på att mäta svenskarnas attityder kvantitativt när det gäller integration, migration, rasism
och främlingsfientlighet, t ex Forum för Levande Historia har vid flera tillfällen presenterat
sina studier om ungdomars intolerans och tolerans, Integrationsverket gav på sin tid ut
Integrationsbarometern.

De mätmetoder som finns när det gäller upplevelser är trubbiga handlar mer om människors
anmälningsbenägenhet och omgivningens kunskaper, som hatbrottsstatistiken som sammanställs
av Brå. Inte mycket satsas på att ta reda på hur det verkligen ser ut, vad människor upplever i sin
vardag. Centrum Mot Rasisms kartläggning av upplevelser av diskriminering och rasism bland
personer med somalisk bakgrund i Sverige utgör ett av få undantag. Det verkar finnas en misstro
mot människors egna berättelser om rasism och främlingsfientlighet.

Detta reflekteras också inom debatten om rasistiska kränkningar där debatterna som uppstått
efter Maria Svelands debattinlägg ”Hatet som gör mig politiskt deprimerad” på DN Kulturdebatt

likväl som stormen efter Patrik Lundbergs krönika ”Ni sliter själen ur mig” i Helsingborgs
dagblad. När kränkningar påtalas väntar en mobb av tyckare på att slå ner på den som vågat
påtala rasism, kränkande kommentarer eller ett problematiskt debattklimat.

Därför bemöter vi, Ungdom mot Rasism, uppdraget till Bengt Westerberg med en
skuggutredning – Antirasism i vardagen – som ska utreda det som saknas, nämligen ungas egna
upplevelser av rasism och främlingsfientlighet i skolan och på fritid. Utredningen ska genomföras
under 2012 och utredningens resultat presenteras delvis under Almedalsveckan och slutligen i
oktober månad.

Rasismen och dess konsekvenser måste tas på allvar. Människors upplevelser av rasism och
förtryck måste i högre utsträckning tas på allvar och lyftas fram. Vi får inte glömma att det
organiserade civilsamhället spelar en avgörande roll för antirasismen och att det lokala arbetet är
en förutsättning för ett framgångsrikt arbete mot rasism. Vi hoppas att vi som Sveriges största
antirasistiska ungdomsorganisation med vår skuggutredning kan bidra och dra vårt strå till
stacken i kampen mot rasismen.

Anton Landehag
Ordförande Ungdom Mot Rasism

Cecilia Englund
Utredare Ungdom Mot Rasism

 


Om författaren

är sedan kongressen 2013 ordförande för Ungdom Mot Rasism. Hon har varit engagerad i organisationen sedan 2007 och har bland annat varit aktiv i Nyköpings lokalgrupp, organisationens nätverksgrupp och sedan kongressen 2011 även i Ungdom Mot Rasisms styrelse.


Back to Top ↑