Debatt NÄTHAT

Published on februari 3rd, 2012 | by Isabella Andersson

0

Näthat

Temat för dagen är rasism på nätet. Detta mot bakgrund av nya slutsatser kring motverkandet
av ”näthat” som jag tror har viss möjlighet att förklara den, inte bara i Sverige, allt mer påtagliga
rasismen. Än så länge representerar denna text ingen färdig teori och jag kommer varken utreda
metoder och strategier som inbegriper att få användare avstängda eller hemsidor stängda. Inte
heller kommer jag göra några referenser till litteratur eller liknande i denna text.

Jag deltog i början av veckan i ett ”consultative meating” i Strassbourg angående ett nytt projekt
med namnet ”Young People Combating Hate Speech in Cyberspace” som Europarådet initierat.
Ungdom Mot Rasism uppstod ur den första versionen av Alla Olika Alla Lika kampanjen som
pågick 94-96 och liksom detta nya projekt hade Europarådet som initiativtagare. Lite tillbaka till
rötterna alltså för oss med andra ord.

Men näthatet ja. För att förstå rasismen av idag och dess koppling till vad som sker på internet är
dessa slutsatser viktiga.

Rasismen i modern tappning

Möjligheten att kommunicera har drastiskt utökats och förändrats genom IT-revolutionen. Detta
får effekter för bildandet av ny kunskap, nya övertygelser och nya ideologier. Detta då dessa
bildas (konstrueras) genom att upprepas och bekräftas genom dialog med andra människor.
Denna förklaring (om än mycket förkortad) bör de flesta som menar att sociala konstruktioner
överhuvudtaget existerar. Med ökad möjlighet att få åsikter bekräftade befästs dessa och nya
diskurser växer fram i högre tempo än tidigare.

En grupp som alltsedan internets barndom varit aktiva online är föga överraskande ”de politiskt inkorrekta”, ”rasisterna” ja – ”näthatarna”. Detta innebär att en den diskurs som kan förknippas med dessa grupper utvecklats och stärkt gruppen i sin övertygelse. Effekten har också blivit att personer som delar vissa av åsikterna men tidigare inte haft möjligheten att få dessa bekräftade genom dialog med likasinnade nu får ett forum där så kan ske och dessutom anonymt vilket lett till ”rasismens frammarsch” och rasistiska partiers genomslag i hela Europa.

 Effekten har också blivit att personer som delar vissa av åsikterna men tidigare inte haft möjligheten att få dessa bekräftade genom dialog med likasinnade nu får ett forum där så kan ske och dessutom anonymt vilket lett till ”rasismens frammarsch” och rasistiska partiers genomslag i hela Europa.

Rasismen på internet, näthatet och trollen är alltså inte bara en effekt av ett större problem. Rasistiska åsikter reproduceras i allt högre takt genom kommunikationsmöjligheterna som erbjuds på nätet och på så sätt är näthatet inte bara ett uttryck – det är en central beståndsdel av den moderna rasismen och bidrar i hög utsträckning till dess spridning och genomslag.

Antirasismens svar – bakgrund

Antirasister har inte på samma sätt som rasister varit aktiva på nätet vilket lett till att det
momentum som kunnat skapas har uteblivit. Istället har kampen fortsatt på liknande sätt som
tidigare, genom aktivism på gator och torg kombinerat med en allt tydligare närvaro i människors
vardag genom utbildning riktat mot arbetsplatser och skolor. Det som gjorts och görs är
mycket värdefullt men måste kompletteras av ett mer medvetet arbete som utgår från samma
framgångsrecept som rasismen tjänat så på. Vad menar jag? Att antirasister ska förvandlas till
troll? nej inte alls. Det arbete som gjorts på nätet hittills har vanligtvis utgått från privatpersoners
egna bemötande av argument i kommentarsfält osv. kombinerat med ett par mindre initiativ som
försökt skapa ett mer organiserat arbete (bl.a. av Ungdom Mot Rasism). Detta är en metod som
inte fungerat och nya strategier är nödvändiga!

Strategiskt motstånd på nätet

Arbetet mot rasismen på nätet måste utgå från att stärka antirasismen i sig. Detta genom att på
samma sätt som rasistiska grupperingar och rörelser gjort öka kommunikationen aktiva emellan
och på så sätt skapa en antirasistisk diskurs. Denna fungerar sedan som en identitetsstärkande, kunskapsbyggande och bekräftande struktur för antirasismen.

Detta förutsätter egna kommunikationskanaler i form av sammankopplade bloggar,
diskussionsforum (initiativ finns redan) samt gärna också en dynamiskt växande nätbaserad
kunskapsbank. Detta för att skapa ny kunskap och tillföra de som engagerar sig ”added value”
i form av möjligheten att få feedback, tips och därmed kunna utvecklas i sin argumentation på
samma gång som gemenskapen bekräftar och stärker såväl individen som gruppen.

Avslutning

Som tidigare nämnt är detta mest en sammanställning av tankar och inget färdigt
framgångsrecept. Dock hoppas jag att det kan leda till en fortsatt diskussion om bemötandet av
rasism på nätet.

 

 


Om författaren

är sedan kongressen 2013 ordförande för Ungdom Mot Rasism. Hon har varit engagerad i organisationen sedan 2007 och har bland annat varit aktiv i Nyköpings lokalgrupp, organisationens nätverksgrupp och sedan kongressen 2011 även i Ungdom Mot Rasisms styrelse.


Back to Top ↑