Debatt riksdagen

Published on juni 21st, 2011 | by Isabella Andersson

0

Läget i riksdagen och svenskhet (igen)

I måndags publicerade aftonbladet min replik på en debattartikel skriven av Timbros vd Markus

Uvell som menade att partierna i riksdagen ska börja samarbeta öppet med Sverigedemokraterna.
Det gick i huvudsak ut på att samarbete med SD leder till en normalisering av partiet och i
förlängningen av deras rasistiska åsikter och värdegrund vilket jag tror är mycket farligt på sikt.
Läget i riksdagen är känsligt och inget av de båda blocken verkar vara beredda att samarbeta
över blockgränserna utan använder hellre SD som stödparti och beskyller ivrigt varandra för
samröre med dessa så snart de får stöd från dem. Situationen blir dessutom inte lättare av att
just motsättningar mellan de politiska blocken, eller för att vara mer precis – tydliga ideologiska
skiljelinjer, lyfts fram av bl.a. tankesmedjan fores (länk) som viktigt vid motverkandet av SD.

Ungdom Mot Rasism är partipolitiskt obundet och jag kommer inte argumentera för vilka
politiska partierna som bör samarbeta med vilka i riksdagen. Just SD och övriga partiers
förhållningssätt till detta parti kommer jag och Ungdom Mot Rasism fortsätta kommentera.
En utveckling som liknar den som skett i Danmark de senaste åren där politiken såväl som den
politiska debatten blivit alltmer färgad av rasistiska tongångar måste undvikas!

Det senaste inlägget, skrivet i förra veckan har nu blivit kommenterat/bemött på ett seriöst vis
av Adam Cwejman, ordförande för Liberala Ungdomsförbundet. Repliken kan läsas här. Med
anledning av repliken har jag skrivit en kortare mot/slutreplik här nedan.

Vad som till att börja med måste klargöras är att jag inte som Cwejman verkar uppfatta det ser
en självklar likhet mellan etnicitet, eller blodsband, och nationell identitet. Något jag också tycker
är tydligt skrivet i mitt tidigare inlägg där en skapad nationell identitet byggd på etnicitet, ex.
den svenska, ställs emot en nationell identitet som bygger på annan grund, ex en amerikansk,
kanadensisk eller brasiliansk (de exempel jag tog upp i inlägget).

Det finns självklart problem som rör kollektiva identiteter i stort. Amartya Sen behandlar detta
i sin bok ”Identity and Violence” och menar att just synen på identiteter som oföränderliga
och omöjliga att kombinera med andra är ett stort problem och riskerar att elda på konflikter i
världen.

Det är dock inte detta vare sig debatten i stort eller replikskiftet mellan mej och Cwejman
behandlar. Det är just den svenska nationella identiteten som är i fokus.

Problem som rör den svenska nationella identiteten, dvs. att den i alltför hög grad är uteslutande
och inte möjlig att kombinera med övriga nationella identiteter, är det jag fokuserade på i mitt
tidigare inlägg. De problem detta för med sig är social utestängning av människor och ett
upplevt utanförskap. Kopplingar till ett faktiskt utanförskap och diskriminering kan säkerligen
påvisas men jag har varken tiden eller källorna nog för det just nu. Vad gäller uppställningen av
motsatsparet svensk-osvensk kopplat till synen på jämställdhet behandlas dock alldeles utmärkt
väl i Ung & Dum:s rapport ”Politiska konstruktioner av svenskhet”.

Och avslutningsvis – jag försöker inte förneka en svensk nationell identitet. Hade jag försökt
göra det hade föregående inlägg avslutats – ”svenskheten måste förgöras!” Och inte som skrevs –
”svenskheten måste förändras!” Jag argumenterar alltså inte för en värld helt utan gränser (i alla
fall inte inom den närmsta framtiden). Utan för en värld där människor kan ha flera överlappande
identiteter och där svenskheten inte är kopplad till en viss etnisk grupp utan är öppen och
inkluderande. Självklart måste jag avsluta det här inlägget med att lite klyschigt dra fram ”den

bästa parollen” som bärande princip för en inkluderande svensk identitet och ett framtida öppet
och inkluderande samhälle – Alla Olika Alla Lika!

 


Om författaren

är sedan kongressen 2013 ordförande för Ungdom Mot Rasism. Hon har varit engagerad i organisationen sedan 2007 och har bland annat varit aktiv i Nyköpings lokalgrupp, organisationens nätverksgrupp och sedan kongressen 2011 även i Ungdom Mot Rasisms styrelse.


Back to Top ↑